Desk research, eller skrivbordsundersökning, är när du besvarar en fråga med information som redan finns: rapporter, statistik, artiklar, utredningar, databaser. Motsatsen är primärforskning, där du själv samlar in nya uppgifter genom intervjuer, enkäter eller observationer.
Det är ofta här det bör börja. Innan någon gör en ny undersökning är det värt att ta reda på om frågan redan är besvarad. Här är de sex steg jag följer.
1. Formulera frågan
Skriv frågan som en mening, och gör den så konkret som möjligt. ”Hur ser marknaden för cykelleasing ut?” är för bred. ”Vilka typer av arbetsgivare erbjuder cykelförmån i Sverige, och vad säger tillgängliga källor om efterfrågan?” går att arbeta med.
Skriv också ned vad du inte ska undersöka. Avgränsningen sparar mer tid än något sökknep.
2. Kartlägg vad som redan finns
Gör en snabb första sökning på bred front för att se landskapet. Vilka aktörer skriver om ämnet? Finns det myndighetsrapporter, branschrapporter eller forskning? Vilka ord används? Den här rundan ger dig sökorden du behöver i nästa steg.
3. Gör en sökplan
Lista dina sökord, synonymer och engelska motsvarigheter, och bestäm vilka källor du ska söka i. Tänk på att olika källor kräver olika sökord. En myndighet skriver sällan som en branschtidning.
4. Sök och spara med källa
Sök systematiskt, källa för källa. Spara allt du tänker använda tillsammans med titel, avsändare, datum och länk. Det tar tio sekunder att notera källan när du hittar den och en halvtimme att leta upp den igen i efterhand.
Ett bra knep är kedjesökning: när du hittar en bra rapport, titta i dess källförteckning. Där finns ofta det du inte hittade själv. Du kan också söka efter vem som senare har hänvisat till rapporten.
Om du använder AI-verktyg för att söka eller sammanfatta: behandla svaren som tips om var du ska leta, inte som källor. Kontrollera varje uppgift mot originalet innan den hamnar i din sammanställning.
5. Granska och sortera
All information är inte lika mycket värd. Granska varje källa med de klassiska frågorna om äkthet, tid, oberoende och tendens, som jag beskriver i guiden Källkritik i arbetet. Sortera sedan materialet efter delfrågor i stället för efter källa. Det gör sammanställningen mycket lättare.
6. Sammanställ, och var ärlig om luckorna
Börja sammanställningen med svaret på frågan, inte med en beskrivning av hur du har sökt. Läsaren vill veta vad du kom fram till. Redovisa sedan underlaget, med källhänvisningar.
Var tydlig med vad du inte hittade, och med hur säkra slutsatserna är. En bra desk research säger lika tydligt vad som är okänt som vad som är känt. Det är ofta just luckorna som visar om det behövs en egen undersökning.
När ska man sluta?
Det är den svåraste frågan. Ett tecken på att du är klar är när nya källor mest upprepar det du redan har. Ett annat är tidsgränsen du satte i sökplanen. Respektera den. Fler tips om själva sökandet finns i Booleska operatorer på fem minuter och Offentliga källor som ofta glöms bort.
