Informationssökning är ett hantverk. Den som kan det hittar inte bara mer, utan framför allt rätt saker snabbare, och kan visa varifrån de kommer. Den här guiden samlar de metoder jag har lärt ut på kurser i många år. De fungerar i en vanlig sökmotor, i bibliotekens databaser och i de flesta kommersiella tjänster.
Börja med frågan
Den vanligaste orsaken till dåliga sökresultat är en otydlig fråga. Innan du skriver något i sökrutan: formulera vad du vill veta i en hel mening. Dela gärna upp den i delfrågor.
En tydlig fråga talar om vilka sökord du behöver, vilka källor som är rimliga och när du är klar. Det är också grunden i Desk research steg för steg, där hela arbetsgången beskrivs.
Sökord och synonymer
Ta fram sökorden ur frågan. Lista sedan synonymer, närliggande begrepp, bredare och smalare termer och engelska motsvarigheter. Tänk på hur olika avsändare uttrycker sig: en myndighet, en forskare och en branschtidning kan beskriva samma sak med helt olika ord.
Svenska har många sammansättningar. ”Förpackningsavfall” hittas inte alltid med ”förpackning”. Trunkering, alltså att söka på ordets början, hjälper i de verktyg som stöder det.
Operatorer som gör skillnad
Med några få operatorer får du betydligt bättre träffar. Citattecken söker exakt fras. AND kräver att alla ord finns, OR att något av dem finns, och NOT utesluter. Parenteser grupperar. På webben kan du dessutom begränsa till en webbplats med site: och till en filtyp med filetype:.
En sökning byggd i tre steg
förpackning återvinning
(kartong OR wellpapp) AND återvinning
(kartong OR wellpapp) återvinning site:se filetype:pdf
Operatorerna fungerar olika i olika verktyg, och sökmotorer ändrar ibland hur de tolkar dem. Läs sökhjälpen där du söker. En genomgång med exempel finns i Booleska operatorer på fem minuter.
Välj rätt plats att söka
En allmän sökmotor är ett bra första steg men sällan det sista. Mycket av den mest pålitliga informationen finns i databaser som sökmotorer bara delvis visar.
- Statistik: SCB (öppnas i nytt fönster) och Eurostat (öppnas i nytt fönster).
- Företag: Bolagsverket (öppnas i nytt fönster) för grunduppgifter och årsredovisningar.
- Politik och regler: riksdagen.se (öppnas i nytt fönster) och regeringen.se (öppnas i nytt fönster), med utredningar och remisser.
- Forskning och litteratur: Libris (öppnas i nytt fönster), DiVA (öppnas i nytt fönster) och SwePub (öppnas i nytt fönster).
- Äldre tidningar: Svenska dagstidningar (öppnas i nytt fönster).
- Patent: Espacenet (öppnas i nytt fönster).
Glöm inte biblioteken. Många folkbibliotek och de flesta högskolebibliotek ger tillgång till databaser som annars kostar pengar, och bibliotekarier hjälper gärna till med sökningen. Fråga på ditt bibliotek vad du kan använda. Fler källor och tips finns i Offentliga källor som ofta glöms bort.
Sök på fler språk
Mycket av det som rör din bransch skrivs först på engelska, och ofta på andra språk där marknaden eller tekniken utvecklas. Gör därför sökordslistan på flera språk från början. Fackspråket skiljer sig ofta mer än vardagsspråket, så titta efter vilka termer som används i engelska rapporter och myndighetstexter innan du söker.
Tänk också på stavningsvarianter, som brittisk och amerikansk engelska, och på att sökmotorer anpassar träffarna efter var du befinner dig och vilket språk du har valt. Om du vill se vad som syns i ett annat land kan du ändra språk och region i sökinställningarna.
Grå litteratur: det som inte är publicerat på vanligt sätt
Grå litteratur kallas rapporter, utredningar, konferensbidrag, arbetsrapporter och annat som inte ges ut av förlag eller i tidskrifter. För omvärldsbevakning är det ofta det mest värdefulla materialet, eftersom det är aktuellt och detaljerat.
Det hittas sällan genom att söka brett. Gå i stället direkt till avsändarna: myndigheter, branschorganisationer, intresseorganisationer, lärosäten och konsultföretag som publicerar egna rapporter. Kombinationen site: och filetype:pdf är ett effektivt sätt att leta.
Kedjesökning
När du har hittat en riktigt bra källa har du också hittat en karta. Titta i källförteckningen bakåt, och sök efter vem som har hänvisat till källan framåt. Det kallas kedjesökning och ger ofta bättre träffar än någon sökning, eftersom någon annan redan har gjort urvalet.
Notera också vilka namn, organisationer och begrepp som återkommer. De blir nya sökord, och de berättar vilka som är de viktiga rösterna inom området.
Dokumentera medan du söker
Det är tråkigt men avgörande. Spara varje användbar källa med titel, avsändare, datum, länk och datum när du hämtade den. Notera också vilka sökningar du gjorde och var. Det gör att du kan visa hur du har kommit fram till något, och att någon annan kan fortsätta där du slutade.
När du inte hittar något
Ibland ger ingen sökning något användbart. Det finns några vanliga förklaringar. Sökorden kan vara fel, och då hjälper det att leta efter hur andra beskriver samma sak. Informationen kan finnas men vara inlåst i en databas du inte har tillgång till, och då är biblioteket rätt väg. Eller så finns informationen helt enkelt inte.
Att konstatera att något inte finns är också ett resultat, och ibland det viktigaste. Det kan betyda att frågan är ny, och att en egen undersökning behövs. Innan du använder det du har hittat: granska det. Läs om hur i guiden Källkritik i arbetet.
