Det finns en sorts rubrik som jag har lärt mig att läsa två gånger. Den innehåller en siffra, gärna en procentsats, och den låter som en sanning. ”Hälften av alla svenskar …”, ”Kraftig ökning med 40 procent …”. Siffror ger auktoritet. Men en siffra utan sammanhang säger ofta mindre än den ser ut att göra.
Här är de sex frågor jag ställer innan jag för en siffra vidare i en bevakning.
1. Varifrån kommer siffran?
Följ siffran bakåt tills du hittar ursprunget: undersökningen, rapporten eller databasen. Artikeln är sällan källan. Ofta har siffran passerat flera led, och för varje led försvinner förbehåll och sammanhang.
2. Vem frågades, och hur många?
En undersökning om ”svenskarnas” vanor kan i själva verket bygga på ett fåtal svarande i en webbpanel, eller på besökare till en viss webbplats. Titta efter hur urvalet gjordes och hur många som svarade. Ett litet eller snett urval kan inte säga något säkert om en hel befolkning, hur exakt procentsatsen än ser ut.
3. Vem beställde och betalade?
Många undersökningar beställs av organisationer som har ett intresse av resultatet. Det gör inte siffran fel, men det påverkar ofta vilka frågor som ställdes och hur svaren presenterades. Leta efter beställaren, som ofta står längst ned i metodbeskrivningen eller pressmeddelandet.
4. Procent eller procentenheter?
Det här är det vanligaste missförståndet. Om andelen går från 10 till 15 procent har den ökat med 5 procentenheter, men med 50 procent. Båda är sanna, men de ger mycket olika intryck. Kontrollera vilket som avses.
Samma förändring, två rubriker
Andelen ökar från 10 till 15 procent
= en ökning med 5 procentenheter
= en ökning med 50 procent
5. Jämfört med vad?
En ökning säger lite utan en utgångspunkt. Ökade det från en ovanligt låg nivå? Hur såg det ut för fem år sedan? Hur ser det ut i andra länder eller branscher? Relativa förändringar från små tal kan se dramatiska ut även när den faktiska skillnaden är liten.
Var också vaksam när två saker förändras samtidigt. Att de hänger ihop i tid betyder inte att den ena orsakar den andra.
6. Vad säger källan själv om osäkerheten?
Seriösa undersökningar beskriver sin metod och sina begränsningar, till exempel felmarginaler och bortfall. Om sådan information saknas helt är det i sig en varningsflagga. Statistik från myndigheter som SCB (öppnas i nytt fönster) redovisar ofta kvalitet och metod öppet, vilket gör den lättare att bedöma.
Se upp med diagrammen
Siffror i diagram kan vilseleda även när varje värde är korrekt. Titta på y-axeln: börjar den på noll, eller är den avskuren så att en liten skillnad ser stor ut? Titta på tidsperioden: varför börjar kurvan just där den gör? Ett väl valt startår kan få nästan vilken utveckling som helst att se ut som en ökning. Och titta på enheterna: är det antal, andel eller kronor, och är kronorna justerade för inflation?
Använd siffran, men med förbehåll
Målet är inte att avfärda alla siffror. Målet är att föra dem vidare med rätt etikett. Skriv hellre ”enligt en undersökning beställd av branschorganisationen” än bara siffran. Det tar några ord extra och gör din sammanfattning mycket mer användbar. Fler granskningsfrågor finns i guiden Källkritik i arbetet.
