Ett av de första råd jag fick som ung bibliotekarie var: fråga alltid vem som talar. Det låter självklart, men i ett nyhetsflöde är det förvånansvärt svårt. Pressmeddelanden, sponsrat innehåll och journalistik står sida vid sida, ofta med samma typsnitt och samma bildformat.
För omvärldsbevakningen är skillnaden avgörande, eftersom den avgör hur mycket du kan lita på uppgifterna och hur du ska tolka dem.
Pressmeddelandet är organisationens röst
Ett pressmeddelande skrivs av en organisation för att få ut sitt budskap. Det kan innehålla viktiga fakta, som ett nytt avtal, en ny vd eller ett kvartalsresultat. Men det är alltid skrivet ur avsändarens perspektiv, och det som inte gynnar avsändaren står sällan med.
Det betyder inte att du ska ignorera pressmeddelanden. Tvärtom är de ofta den snabbaste källan till vad ett företag gör. Läs dem bara för vad de är: organisationens egen berättelse.
Tecken på ett omskrivet pressmeddelande
Många redaktioner har ont om tid och publicerar pressmeddelanden med små ändringar. Några tecken att titta efter:
- Artikeln innehåller bara en källa, och det är organisationen själv.
- Citaten är långa, välformulerade och låter som marknadsföring.
- Det saknas kritiska frågor, motröster eller sammanhang.
- Samma text, med samma formuleringar, finns på flera sajter samma dag.
Det sista är lätt att kontrollera. Kopiera en karakteristisk mening, sätt citattecken runt den och sök. Hittar du originalet hos avsändaren eller i en pressmeddelandetjänst vet du var texten kommer ifrån.
Reklam som ser ut som journalistik
Annonsörer betalar ibland för innehåll som liknar redaktionella artiklar. Enligt marknadsföringslagen ska reklam gå att känna igen som reklam, och Konsumentverket (öppnas i nytt fönster) har mer information om reglerna. I praktiken märks sådant innehåll med ord som ”annons”, ”sponsrat”, ”i samarbete med” eller ”annonssamarbete”.
Märkningen är ofta liten, så titta efter den medvetet: överst i artikeln, i bylinen och i sidhuvudet.
Varför det spelar roll
Tänk dig att du rapporterar till ledningen att en konkurrent ”växer kraftigt” och att uppgiften kommer från konkurrentens eget pressmeddelande, återberättat i en branschtidning. Uppgiften kan vara sann, men den är inte oberoende bekräftad. I din sammanfattning bör det framgå att det är företagets egen uppgift.
Pressmeddelanden som källa i bevakningen
Med det sagt är pressmeddelanden en utmärkt källa, så länge du vet vad de är. De kommer ofta före nyheterna, eftersom redaktionerna skriver om dem i efterhand. Många företag och myndigheter har pressrum med RSS eller nyhetsbrev, och då kan du följa dem direkt i stället för att vänta på att någon annan återberättar dem. Hur det går till beskriver jag i RSS lever.
Tagga dem gärna som pressmeddelanden när du sparar dem. Då ser du direkt i arkivet vad som är organisationens egen text.
Gör det till en reflex
Efter ett tag blir det automatiskt. Du läser en nyhet och frågar dig vem som talar, vem som har fått komma till tals och vem som saknas. Den reflexen är kärnan i källkritiken, och den beskrivs mer utförligt i guiden Källkritik i arbetet. Om siffrorna i texten väcker frågor, läs Siffror i rubriker.
